Kategoriarkiv: Juridik

Därför bör företagare skriva aktieägaravtal

Aktieägaravtal ska skrivas när solen skiner, med tanke på en regnig dag. Om du och din partner behöver gå skilda vägar ska ni undvika onödiga konflikter.

När det kommer till gemensamma affärer är det lätt att hamna i konflikt med varandra. Vid en tidpunkt kan det kännas helt självklart att starta ett aktiebolag tillsammans med en vän. Men när det gått en tid, och affärerna utvecklats åt ett håll man kanske inte hade önskat, är det lätt att det blir bråk om hur man ska ta företaget vidare.

Det kanske till och med uppstår sådan osämja att aktiebolagets ägare är tvungna att gå skilda vägar. Och det är inte helt okomplicerat när det kommer till aktiebolag. I alla fall om det inte finns ett ordentligt aktieägaravtal på plats.

Aktieägaravtal formuleras av jurist

Förhoppningsvis har man varit förutseende nog att ta hjälp av en erfaren jurist för att ta fram ett välformulerat aktieägaravtal, redan när man startade företaget. Ett aktieägaravtal kan se ut lite hur som helst, och är i stort ett avtal som kan gälla nästan vad som helst som gäller företaget.

Att inte ha något aktieägaravtal när det är dags att skiljas åt, är att jämföra med att skilja sig utan äktenskapsförord. Man är helt utlämnad till den strikta formalian, oavsett vad man har trott sig vara överens om inom äktenskapet. (Eller aktiebolaget, i detta fall.) Att teckna ett juridiskt hållbart aktieägaravtal är en garanti för att eventuella framtida konflikter inte kommer bli större än vad de behöver bli.

Affärsjuridik handlar om att förhandla

Att vara en affärsjurist handlar till mångt och mycket om att hjälpa ett företag att göra bra- och lönsamma affärer. Affärsjuridik är ett oerhört viktigt område och detta oavsett vilken sida man står på i en förhandling. Det kan här som exempel handla om att du som jurist bistår ett större företag vid en viktig transaktion som verkligen kan vara en avgörande punkt för deras fortsatta överlevnad och det man här ska göra är att ställa sitt eget arvode mot den potentiella vinst som företaget – i och med affären – kan tänkas göra. Det här kallas mervärde och är något som varje affärsjurist har som mål där deras tjänster är önskade.

Det vill säga här – kortfattat – att det egna arvodet aldrig får överstiga den vinst som en transaktion av något slag kan föra med sig. Vid andra tillfällen inom affärsjuridik så kan det röra sig om rena uppköp och här blir situationen lite mer speciell. Här handlar det nämligen om rena förhandlingar och där man som affärsjurist plötsligt får mäta sina styrkor med en annan – en jurist som då naturligtvis representerar det andra företaget. Båda dessa jurister kommer naturligtvis att försöka skapa det där mervärdet som vi nämnde ovan och ingen vill egentligen göra en dålig affär – något som i sin tur kan leda till både tuffa och långdragna förhandlingar.

Representerar du exempelvis det mindre bolaget här så vill du naturligtvis inte att priset vid detta uppköp ska bli för lågt och detsamma gäller om du i själva verket bistår det större företaget där du inte vill betala ett för högt pris. Hur en sådan förhandling kan komma att se ut innebär att affärsjurister ofta ser sitt jobb som ett slags krig där ett bra pokeransikte samt väl grundad research ligger som grund till huruvida denna förhandling blir lyckad eller mindre lyckad. Denna del av affärsjuridik brukar också beskrivas som den jobbigaste – men även den absolut roligaste – delen och här ser man gärna att företag ofta väljer att vända sig till samma jurist under en längre period – förutsatt naturligtvis att denne lyckats få till stånd en bra affär.

Långvarigt samarbete med företag inom affärsjuridik

Att komma fram till denna långvariga relation är något som alla företag tjänar på i längden. Man lämnar trots allt över en viktig del av sin verksamhet i händerna på ett annat företag och detta gör att förtroendet – helt enkelt – måste finnas där.

Det är därför inte ovanligt att ju större företag man har desto större brukar också det företag man anlitar för representation vara; helt enkelt för att denna på ett annat sätt matchar sin egen status och storlek och kan avsätta mer hjälp oavsett vilken transaktion eller affärshändelse det gäller. Detta naturligtvis till ett högre pris och där affärsjuristens uppgift att skapa mervärde blir ännu viktigare på grund av detta.